Etikettarkiv: återbruk

Ett experiment som inte blev bra, vad gör man?

Nu hittade jag detta utkast, som jag skrivit för länge sedan och glömt publicera. Det är rätt så galna tyger och färger, men det är den här typen av skapande som är så kul, att göra något av det riktigt fula. Så nu publicerar jag det. Kanske inspirerar det någon.

Hittade dessa rester i en låda.

Det är det som är kvar efter en extremt misslyckad bård som jag sydde till ett dubbelsängstäcke för ca 15 år sedan. Dessa tyger skulle kanta det här täcket.

Jag tänkte att eftersom täcket var fullt av olika tygrester av alla sorter skulle det kunna vara fint om bården gick i  samma tecken. Så jag valde ut tyger ur mitt förråd, som på den tiden, ca 13 år sedan, inne höll näsan uteslutande ” vanliga” tyger, inte lapptäckstyger. Jag skar i remsor och sydde ihop slumpvis runt täcket, varv efter varv. Anade på ett tidigt stadium att det kanske inte blir bra, men man vet ju aldrig, det kanske ser annorlunda ut när det blir färdigt.

Det blev inte bra, det blev helt förfärligt fult. Så jag sprättade loss alltihop, gick och köpte ett grönt, mycket diskret mönstrat tyg och sydde på i stället. det blev mycket bättre.

Nu hade jag massor med hopsytt tyg av det inte speciellt snygga slaget och i en förfärlig blandning. Vad ska man göra med det? Det fick ligga ett tag, men sen tog jag tag i det och utmanade mig själv att hitta något att att använda det.

Jag skar panelerna på snedden så att det blev 4 hopsydda diamanter och sydde ihop dem till stjärnor.

Detalj av Saras täcke

Detalj av Saras täcke

Hade länge närt en tanke om att kvilta blomsterkorgar på fri hand på maskin med flerfärgad tråd, så det gjorde jag också. Det vill säga, inte helt fritt, för jag vill minnas att jag drog några svaga streck med krita först som stöd.

Maskinkviltning på fri hand

Maskinkviltning på fri hand

När materialet är ingenting och i mitt tycker rent av ”fult” finns inget att förlora och leklusten blir som bäst. Jag hade kanske inte vågat kvilta korgar på fri hand på något riktigt fint, men här var det kul att experimentera. Maskinkviltning är inte min favorit, jag föredrar handkviltning, men ibland är det kul att jobba lite snabbare.

Det här blev ett perfekt täcke att ge bort och en liten flicka som jag känner fick det.

Saras täcke, sytt av Gunnel Wright

Saras täcke, sytt av Gunnel Wright

 

Ett par slitna jeans…

…inspirerade till 20 st textila övningar som fick bli kort/tavlor. Det randiga och slitna lockade så att ha som bakgrund till något.

De första korten blev så här

De första korten blev så här

Jag klippte bitar av jeansen, som var lite större än ett kort som passar i vanliga små kuvert. Jag lade en bit Guterman/Sulky Tear Easy under för att få lite stabilitet medan jag sydde. Sen tog jag tygbitar av lämplig storlek och sydde en form på fri hand med broderifoten och med matartänderna nerfällda. Använde genomgående svar tråd för att det skulle synas lite. När formen var sydd klippte jag bort överflödigt tyg ända in till sömmen och rev bort så mycket jag kunde av Tear Easy- underlägget. Några av dem dekorerade jag ytterligare med en liten pärla eller paljett om jag tyckte det tillförde något. Det blev några blommor, men också lite andra former.

...och sen blev det fler blommor.

…och sen blev det fler blommor.

Tyget klistrade jag försiktigt mot ett kort, klippte rent runt kortet och sydde sen på maskin så nära kanten jag kunde.

De fem sista blev så här:

De fem sista blev så här.

Fem väldigt färglada ramar som jag köpte för evigheter sedan passade till de fem sista jag gjorde. Det ser riktigt glatt ut. Kul att något hittade in i dem.

img_5115

Allt som allt var det en rolig övning. Jag har aldrig sytt på det här sättet tidigare. Jag lärde mig att det är bara att tuta och köra. När man syr av tygrester och gamla slitna kläder finns inget att förlora. Bara tiden som går förstås.

Svaret på frågan… Ett litet hus vid skogens slut

IMG_3934

I ett blogginlägg här ställde jag mig frågan, vad ska det bli? Här är svaret, det blev ”Ett litet hus vid skogens slut”. Jag kviltade tätt med ljusgrå silketråd och gjorde små granar av stygn med lite grövre grön sytråd. Man får ha lite fantasi förstås. En liten lek. Sytt av gamla förkläden, så mjuka och slitna och fina. Fast ser ett hus vid skogens slut verkligen ut så här? Tja, kanske det…..

IMG_4102

Gardinen och blomman i fönstret är ett tyg, så fint.

IMG_4100

Och bakom knuten, skogen.

Dörrmatta av T-shirtar


IMG_2412
 Jag har sen en tid tillbaka strimlat upp T-shirtar som har tjänat ut. Tanken var att virka av dem. Har redan virkat en korg och några grytlappar.

Nu behövde dottern en dörrmatta till den ganska vindpinade och utsatta balkongen så att inte all damm och smuts utifrån hamnar på det fina nya parkettgolvet.

Färgglatt kommer att passa in bra där den ska ligga, så jag valde ut mina gladaste trasor. Nu har jag bara tråkiga färger kvar nästan.

IMG_2411

Remsorna är ca 3 cm breda och nästan alla är klippta av T-shirtar som inte har söm i sidan, så de har inga skarvar. Jag använde virknål nr 10 och det var ganska tungt för händerna att virka detta. Jag beundrar dem som virkar större mattor.

Remsorna är ju elastiska, så fast jag försökte virka lagom löst och ungefär rätt antal maskor, så hade kanterna en tendens att krulla upp sig. Därför gjorde jag det sista varvet med en mindre virknål och en tunnare remsa och två massor i varje maska, det hjälpte.

Täcke av ett nystan mattrasor och några gardiner.

 


IMG_2107

Jag önskar så, att jag hade tagit ett kort på det nystan med mattrasor, som jag hittade på en tygaffär i Kungälv någon gång runt 2004-5. Det låg där bland kilopristyger, alldeles ensamt, det enda i sitt slag. Remsorna var rullade alldeles platt och fint, inte ett skrynkel, ca 1 dm i diameter.

Min första tanke var, vad blir det om man syr ihop det här? Vad är det för remsor inuti, hur samsas tygerna när de hamnar bredvid varann?

Jag var tvungen att köpa, inte dyrt, 4 kr tror jag.

Trasorna var skarvade på ett sånt sätt att jag var tvungen att klippa isär alla och skarva om dem,  innan jag kunde börja sy ihop.

IMG_2114

Jag klippte ca 140 cm långa remsor och sydde ihop den fem eller sex i bredd. Remsorna var olika breda, så dessa de hopsydda remsorna blev också lite olika breda. Jag lät det bli som det ville.

IMG_2109

När jag sytt ihop hela nystanet i sådana sektioner tog jag lakansväv och klippte på fri hand och medvetet inte rakt, remsor för att ha mellan dessa partier. Tänkte att ojämnheterna jämnar nog ut sig om allt är ojämnt, vilket det också sen gjorde, i princip. Täcket är inte perfekt rektangulärt, men vad gör väl det? Jag gillar att det är lite asymmetriskt och som filt i soffan spelar det absolut ingen roll.

Hemvävt,  täcke av matttrasor, 115x159

Hemvävt, täcke av matttrasor, 115×159

En rutig köksgardin från loppis fick bli kanten.

Maskinkviltad på fri hand.

Maskinkviltad på fri hand.

Maskinkviltningen på bården inspirerades av Bosnakvilt, som just i den vevan hade utställning i Göteborg. All maskinkviltning gjorde jag på fri hand.

Baksidan, också loppisgardin.

Baksidan, också loppisgardin.

Detta täcke var klart 2005 och jag minns att jag räknade ut att materialet kostade gott och väl under 100 kr. Baksidan är väl inte den snyggaste, men framsidan tycker jag om.

Ökenvandring

Ofta får jag den största inspirationen av det ”fulaste”. Det är så paradoxalt. Jag fick dessa tygrester av någon. Storrutigt, lite grovt tyg. Verkligen inget lapptäckstyg, mera gardintyg, heminredning. Vet inte vad det varit innan det kom till mig, jag tror det var använt.

Inspirerande tygrester

Inspirerande tygrester

På lite närmare håll

På lite närmare håll

Började med att göra några ATC (artist trading card, 2,5×3,5 inch).

IMG_0053

IMG_0054IMG_0055

Ett skönt format att leka med.

Så gjorde jag den här, som jag kallar Ökenvandring. Namnet är lite udda, men av någon anledning tänker jag på färgerna på sanddyner i öknen och remsorna är som beduiner, som kommer gående i öknen med fotsida kläder, som skyddar mot sanden. Inte på minsta vis likt, mer en känsla.

Ökenvandring, ca 35x35 cm.

Ökenvandring, ca 35×35 cm.

Mittparitet är sytt för sig. Visste förstås inte vad det skulle bli när jag började, lekte fram detta.  Hittade remsorna bland mina tygrester och la dem på det rutiga tyget och tyckte att de hörde ihop. Lade ihop det med vadd och undertyg och kviltade på fri hand över hela ytan med en flerfärgad tråd. Avslutade med langett. Tyckte att den behövde en bakgrund/inramning och gjorde det bruna underlaget, maskinkviltat och kantavslutat. Sydde fast mittparitet med flerfärgad tråd och pärlemorknappar

Min återbruksutmaning: Nr 2

Det här är min andra skapelse sedan jag utmanat mig själv att använda de gamla tygerna i indisk bomull som tidigare var kuddfordral.

Återbruksutmaning nr 2, 32x49 cm, Gunnel Wright

Återbruksutmaning nr 2, 32×49 cm, Gunnel Wright

Den består av indisk bomull (det vita), fem delar från skjortkragar och det blommiga är från den blus av siden och bomull som jag tyckte så mycket om , men som rämnade en dag när den tvättades. Den har inspirerat mig till flera arbeten än det här, kanske ett ämne för ett annat inlägg. Jag tycker om hur färgerna i de skjortkragarna liksom kommer igen så milt i det blommiga sidentyget. Jag är mycket svag för rutigt och randigt och att blanda med blommigt, det tycker jag om.

IMG_1762

Jag lade ut bitarna på det vita tyget, så som jag tyckte att jag ville, en del bitar hamnade utanför, men jag tänkte att det kan vara kul att prova. Tråcklade ihop allt med undertyg och bomullsvadd och började kvilta tätt, tätt med oblekt knapphålssilke som jag kommit över.

IMG_1765

Jag tycker så mycket om att fylla ytan med stygn, att se den struktur som uppstår. Jag tycker också om hur de rutiga tygerna skiner igenom det tunna sidentyget.

IMG_1819

Medan jag sydde tänkte jag att jag skulle sy langettsöm runt det hela och jag har en tråd som skulle passa.

Sidentråd som skulle passa om jag skulle vilja kanta med langettsöm.

Sidentråd som skulle passa om jag skulle vilja kanta med langettsöm.

På något sätt tycker jag kanterna är fina som de är, råa. På de båda långsidorna är de sicksackade sen tidigare användning och man anar er sprättad söm där. På något sätt gillar jag den slitna använda känslan, så jag hoppar nog över att sy runt.

Kanten

Kanten

Tja, så kan man ju undra varför man ska göra sånt här överhuvudtaget. Vad blev det? En provlapp? Konst? Det är ju det man aldrig vet, men om man inte chansar, så får man inte veta. Den var skönt att jobba med det och jag tycker om ytan och hur ögat kan vandra över ytan, men som helhet vet jag inte……..