Mysterievantar juli 2017

 

I juli var min följeslagare en mysterieknitalong, som Tori Seierstad organiserat på Ravelry. Ainigma heter mönstret. Jag blev mycket hedrad när hon frågade om min färdiga vante fick vara med bland bilderna i hennes mönster när den var färdig och är den som man ser först när man söker på mönstret.

Mönstret var uppdelat i 7 delar, utspritt över hela juli. I gruppen I make mittens på Ravelry kunde vi följa hur det gick framåt för deltagarna, som kom från hela världen. Det är alltid kul att se hur det blir med de olika garnvalen. Det blev många fina varianter.

Jag hade valde bland de garner jag har, och det blev samma som Tori valt i sitt mönster. Färgerna är väldigt starka, men mönstret framträder väldigt tydligt.

Jag har stora händer och valde stickor nr 3 till det första paret. Det blev aningens stort för min hand, men inte värre än att jag kan använda dem om jag vill.

Färgerna i första paret är ganska grälla tillsammans för min smak, så när jag sett hur mönstret såg ut ville jag göra en mer diskret variant. Även här med garner från min samling. Jag stickade med stickor nr 2,75 den här gången, för att de skulle bli något mindre.

Den här vanten passar min hand precis. Jag fick göra några extra varv på tummarna bara.

Det är märkligt hur stor skillnad på 0,25 cm på stickorna gör på vanten.

Annonser

Uppmuntran

Julen 2015 var fick jag en enorm packe tyger av min man i julklapp, 30 fat quarters, köpta på nätet i smyg. Jag var sjuk och han ville köpa något jag verkligen tycker om.  Det var ju inte så att jag inte redan hade tyger, men han ville väl locka fram det som jag brinner för innerst inne, även om jag inte orkade så mycket just då.

Förra hösten plockade jag fram en del av dessa tyger, la till några ur min samling och valde ett mönster som jag tänkte skulle gå snabbt och lätt att sy, och det gjorde det också. Det var Disappearing hourglass, jag hittade instruktion från Missouri Star Quilt Company på nätet. Mycket lätt och snabbt att sy.

Det är alltid en utmaning att välja hur det ska kviltas.

Jag föredrar ju allra oftast handkviltning, och så blev det nu också. Jag fick användning för min nya stora ovala kviltbåge, den fungerade bra till detta. Valde att kvilta cirklar, för att bryta mot det raka och vinkelräta.

Jag har haft tyget som jag valde till bården länge. Det är ett gammalt, men oanvänt tyg, inköpt på second hand. Länge tänkte jag att jag skulle behålla det helt och bara göra bård runt om och sen kvilta, bara låta tyget tala. Jag ville inte klippa sönder det, för mönstret är så fint. Till det här täcket tycker jag det blev perfekt som bård, även när det är i mindre bitar.

Den limegröna bården tycker jag blev pricken över i. Jag har kviltat med två trådar, två olika flerfärgade i lila toner och en flerfärgad i turkosa toner. Jag varierade lite som jag tyckte med var jag använde trådarna. Även om man tycker att man väljer en tråd som sticker ut, så syns det i praktiken inte så mycket.

Jag märker alla mina täcken och det här täcket fick namnet Uppmuntran. Det här ska jag behålla själv.

Jag har använt bomullsvadd i täcket och här är det ännu inte tvätta. Det kommer att dra ihop sig lite efter tvätt och förhoppningsvis få ännu finare yta då.

Hela täcket mäter 153 x 184 cm, lagom att svepa runt sig när man är lite frusen framför TVn.

 

Papperspåsar

Varje gång jag får Gudrun Sjödén katalogen i min brevlåda önskar jag att jag kom på något att göra med de färgmättade bilderna och den sköna pappret det är tryckt på. Dock är jag ingen papperspysslare, men Lapphexan i mig vill klippa sönder och blanda färger och former, som om det vore tyg det var frågan om. Låta det oväntade visa sig när man blandar hur som helst.

Men så kom jag på att man kanske kan göra papperspåsar av den. Kollade upp hur man gör och satte igång. Det tar nästan ingen tid alls.

Överkanten på påsen blir fin om man bara river ut sidorna, lite flikig och man kan ana färgen på insidan av påsen.

Så här gjorde jag:

Vik och limma ihop till ett rör. Låt torka.

Vik upp en bit mot sidan med skarven.

Vik yttersidans vikning mot den vikta kanten.

Pressa på kanterna så att de blir skarpa.

Vik kanterna lite över mittlinjen, den med skarven först, limma.

Passar perfekt till mindre föremål som mina nyckelringar.

Eller till mina kort.

Kanske kommer påsarna till pass vid vårt kommande evenemang Konst, Hantverk och Poesi på Argostugan.

Nyckelringar

Ibland är det kul att umgås med tyger i liten skala, göra något smått, se hur det blir. Jag tycker om att se tyger, mönster och färger bredvid varandra. Jag gillar langgettstygn, gärna med flerfärgad tråd. Jag gjorde dessa för en tid sedan, men i veckan som gick sydde jag på en jojo på var och en av dem och då blev de färdiga i mina ögon. Fick en dimension till och blev lite mer att ta på.

Äventyrsblomster

Jag har stickat en hel del på sista tiden, men inte hunnit göra inlägg. Här kommer ett par vantar som kommer från Tori Seierstads bok ”Votter från eventyrskogen”. Mönstret heter Eventyrsblomster.

Jag har stickat i två härvor kamgarn. Den ena härvan vit. Den andra är spunnen  av ull färgad med krapprot och koschenil och skiftar mellan rosa och orange. Garnet är lite hårt och resultatet blev lite ojämnt, men vanten passar precis och är nog varm också den dag det inte blåser i Göteborg.

Mönstret är lika på båda vantarna, men hamnar på olika sidor.

Höstsjal

Det här är en lättstickad sjal i ett gratismönster som jag hittat på Ravelry, Close to you. Garnet är Trekking från Garnbolaget, färgen heter höst, stickor 4 mm. Den här sjalen kommer jag att gilla att använda tror jag. Den var så trevlig att sticka att jag redan börjat på en till.

Blommor

Duken som blev vingar i förra inlägget var omgiven av virkade blommor. En gammal, sliten och lagad linnehandduk och blommorna blev material och inspiration till dessa kort. Jag broderade på fri hand med maskin stjälk och blad.

Grått papper som underlag.

Jag fäste 4 st på mörkgrå papper, för att det slitna skulle framträda bättre.

Vitt papper som underlag.

Med vitt papper under framträder linnets lyster mer än på grått, där det slitna syns mer.

Vitt och grått underlag sida vid sida.

Vad som blir snyggast är en smaksak. De mörka korten där tygets slitna yta och de gammaldags lagningarna framträder tycker jag om. Jag lärde mig faktiskt att laga handdukar så här i slöjden, vi fick ta med oss en trasig handduk hemifrån. Vem lagar handdukar så här idag?

Handduk lagad enligt alla konstens regler.