Ett experiment som inte blev bra, vad gör man?

Nu hittade jag detta utkast, som jag skrivit för länge sedan och glömt publicera. Det är rätt så galna tyger och färger, men det är den här typen av skapande som är så kul, att göra något av det riktigt fula. Så nu publicerar jag det. Kanske inspirerar det någon.

Hittade dessa rester i en låda.

Det är det som är kvar efter en extremt misslyckad bård som jag sydde till ett dubbelsängstäcke för ca 15 år sedan. Dessa tyger skulle kanta det här täcket.

Jag tänkte att eftersom täcket var fullt av olika tygrester av alla sorter skulle det kunna vara fint om bården gick i  samma tecken. Så jag valde ut tyger ur mitt förråd, som på den tiden, ca 13 år sedan, inne höll näsan uteslutande ” vanliga” tyger, inte lapptäckstyger. Jag skar i remsor och sydde ihop slumpvis runt täcket, varv efter varv. Anade på ett tidigt stadium att det kanske inte blir bra, men man vet ju aldrig, det kanske ser annorlunda ut när det blir färdigt.

Det blev inte bra, det blev helt förfärligt fult. Så jag sprättade loss alltihop, gick och köpte ett grönt, mycket diskret mönstrat tyg och sydde på i stället. det blev mycket bättre.

Nu hade jag massor med hopsytt tyg av det inte speciellt snygga slaget och i en förfärlig blandning. Vad ska man göra med det? Det fick ligga ett tag, men sen tog jag tag i det och utmanade mig själv att hitta något att att använda det.

Jag skar panelerna på snedden så att det blev 4 hopsydda diamanter och sydde ihop dem till stjärnor.

Detalj av Saras täcke

Detalj av Saras täcke

Hade länge närt en tanke om att kvilta blomsterkorgar på fri hand på maskin med flerfärgad tråd, så det gjorde jag också. Det vill säga, inte helt fritt, för jag vill minnas att jag drog några svaga streck med krita först som stöd.

Maskinkviltning på fri hand

Maskinkviltning på fri hand

När materialet är ingenting och i mitt tycker rent av ”fult” finns inget att förlora och leklusten blir som bäst. Jag hade kanske inte vågat kvilta korgar på fri hand på något riktigt fint, men här var det kul att experimentera. Maskinkviltning är inte min favorit, jag föredrar handkviltning, men ibland är det kul att jobba lite snabbare.

Det här blev ett perfekt täcke att ge bort och en liten flicka som jag känner fick det.

Saras täcke, sytt av Gunnel Wright

Saras täcke, sytt av Gunnel Wright

 

Tovade vantar

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_41f1

Tovade vantar, mönster Jorid Linvik

Jag hittade mönster på tovade vantar i Jorid Linviks bok Stora vantboken. Man ska ha ett garn som heter Tove från Sandnes enligt mönstret, men jag tänkte att jag skulle använda lite av mitt växtfärgade tretrådiga svenskullgarn. Har aldrig provat att tova stickade vantar, så det var perfekt att prova med det garnet, som aldrig tycks ta slut. Kanske skulle man kunna göra fler om det fungerar och på köpet göra slut på lite garn.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_41e9

Före tovning

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_41ea

Efter tovning

De var ju jättestora när de var färdiga, men krympte till lagom storlek över hand och fingrar efter tovningen. Tummen som är stickad av grått garn och kanske har en annan kvalitét än det gula, som är vitt i botten tovade sig inte speciellt mycket. Den är inte heller mönsterstickad, så den blev mycket tunnare än resten av vanten.

Jag blev förvånad när jag såg hur färgen på det ribbsickade partiet ändrats efter tvätt. Det är färgat med krapp. Jag var tvungen att tvätta vanten två gånger. Först i 30 grader med Y3 och 39 min program. Det blev inte speciellt mycket tovat, så jag tvättade den i en vanlig 40-tvätt med kläder och vanligt tvättmedel. Då blev det lagom.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_4205

Skaftet på den här modellen är väldigt långt, når till halva armen.

 

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_4204

Det här är mer lagom längd för mig.

Jag har plockat ihop en ny garnkombination för nästa par, som ska bli något kortare i skaftet och med mönsterstickad tumme.

Halvvantar till två unga damer

Under hösten stickade jag två små halvvantar som om skulle bli julklapp till mina ca 10-åriga kusinbarn. Dock bor de långt bort, så jag fick gissa lite på storleken.

fullsizeoutput_2b7

Första paret ser ut så här. Båda vantarna är gjorda av en blandning av rester av sockgarner och alpacka, stickat med stickor 2,25. På det första paret virkade jag picotavslutning med flerfärgat garn och det blir ganska kul, tycker jag.

fullsizeoutput_2b8

Jag blev lite orolig för att de första vantarna var för små och la därför upp några maskor till till nästa par. Vad jag inte tänkte på var att det kan dra ihop arbetet lite att jobba med lyfta maskor, vilket jag gjorde på det här paret. Man kan se skillnaden på tummarna, som ser lite för stora ut i förhållande till resten av vanten. Man lär sig hela tiden.

img_5177

De blev därför exakt lika stora. Vad jag har hört passar dessa färgglada vantar de unga damerna.

 

Julvanten 2016

I december hoppade jag på en adventsstickning. Det var Tori Seierstad som drog igång Vottelaugets adventsmysterium med Julevotten 2016. Mönstret finns på Ravelry. Man fick instruktioner varje dag från 1december fram till jul. Vanten var klar 20 december, så att de skulle kunna bli en julklapp. Alla som la upp sin färdiga vante på Ravelry  innan 1/1 2017 bidrog med 10 kr till Rädda barnen, en god tanke.

Jag använde ett nystan grönt Einband och ett nystan grå spelsauull från Norsk Kunstvevgarn A/S och stickade med strumpstickor 2,5 mm.

 

img_5205

Vänstervanten är lite ”suddigare” i mönstret, för att jag använde garn som jag repat upp, så där lärde jag mig det. 

img_5207

I handflatan står det god jul på fem olika språk och tummarna har en  julgran respektive en tomte.

När jag tittat på de andra deltagarnas vantar ser jag att tydligheten i mönstret varierar beroende på garnet. Den här kombinationen tycker jag inte är optimal, mönstret framträder inte så tydligt. Einband är lite tunt och styvt, kanske beror det på det.

Dock blev vantarna mjuka och fina efter blockning och lagom i storlek.

Många deltagares vantar finns att se på Instagram, #julevotten2016, och på Ravelry.com, sök på Julevotten 2016 och se på de projekt som lagts upp på det mönstret. Det roliga med såna här gemensamma stickningar är att se hur olika det blir med olika garner och färgkombinationer.

Mysteriemössan 2016

Johanne Ländin som har podden Nördic knitting tillsammans med Helene Wallin bjöd mellan jul och trettonhelgen återigen på en mysteriestickning, en mössa. De står för långsam och krånglig stickning, så det är många maskor och tunna stickor och mönsterstickning på de flesta varven. Så roligt. Jag gillar att sticka mönster med tunna stickor. Mönstret heter Mysteriemössan 2016 finns att köpa på Ravelry.com.

Till detta mönster som innehåller 7 mönsterbårder kan man använda restgarner, olika till varje bård om man vill. Förra året använde jag massor med olika rester och fick en färglad mössa. I år tänkte jag bli mer diskret och valde därför bara två garner, en mörkgrå och ett nystan med rosa, röda och lila nyanser. Jag insåg från början att alla mönsterbårder kanske inte skulle framträda så tydligt, men ville testa ändå. Jag använde två sockgarner.


img_5213

Jag valde att sticka med två 2,5 mm rundstickor 40 cm långa. Provade på förra mysteriemössan, men gillade det inte och bytte stickor den gången.  Jag googlade först hur man gör. Denna gången framhärdade jag genom hela projektet. Det gick ganska bra, men är inte min favoritmetod. Jag föredrar magic loop.

Bården med rosor tycker jag blev riktigt bra, men många bårder framträdde lite sporadiskt beroende på skiftningarna i det rosaröda garnet. Det hade nog blivit ett tydligare  uttryck om jag valt det rosaröda som bottenfärg och det gråa som mönsterfärg, eller om jag skiftat bottenfärg varannan bård.  Fast jag tycker inte att det gör så mycket att mönstret inte syns så tydligt.

 


img_5233

Jag tänkte inte tillräckligt mycket och gjorde därför hoptagningarna i ena änden av mösterrapporten i stället för att ta en maska från varje sida av rapporten. Hoptagningen blev därför spiralformad i stället för att stråla samma rakt mot mitten. Misstänkte tidigt att jag inte gjorde rätt, men det föranledde ingen åtgärd. När jag väl insåg på den sjätte mönsterbården att mönstret inte stämde för mig var det för sent att repa upp, i all fall för mig. Jag ändrade lite på den och bård nr 7 i mitten hittade jag på själv, ingen av de fem mönster man kunde välja på skulle fungera. Jag är nöjd, mitten ser bra ut även om det inte var så det var tänkt.

img_5237

img_5236

fullsizeoutput_2b6

I varje mönsterdel fanns det 5 olika mönster att välja på. De mössor som gjorts ser därför väldigt olika ut. Det är roligt att se alla olika färger och mönster. På Instagram kan man se dem om man söker #mysteriemössan2016. På Ravelry kan man se de projekt som finns under Mysteriemössan 2016, många fina mössor, alla olika.

Inchiekort

img_5057

Jag har ett gäng inchies, dvs pyttesmå kviltar, 1×1 inch eller 2,5 x 2,5 cm. De är roliga att göra och fina att titta på på nära håll, men sen då? De ligger i en liten ask för det mesta och kanske plockar jag fram dem någon gång och tittar på dem en stund.

Jag stötte på såna här små handgjorda akvarellpapper och tänkte att det kunde bli en fin inramning till en inchie. Så jag klistrade dem på akvarellpappret, som jag sen klistrade på ett kort.

Därefter är det fritt fram om man vill skriva något på baksidan, lägga i ett kuvert och skicka eller  om man vill nåla upp på väggen/anslagstavlan. Eller sätta i en liten ram.

img_5061

img_5066

10 stycken gjorde jag så här med. Har fortfarande flera kvar i asken.

img_5056

Ett par slitna jeans…

…inspirerade till 20 st textila övningar som fick bli kort/tavlor. Det randiga och slitna lockade så att ha som bakgrund till något.

De första korten blev så här

De första korten blev så här

Jag klippte bitar av jeansen, som var lite större än ett kort som passar i vanliga små kuvert. Jag lade en bit Guterman/Sulky Tear Easy under för att få lite stabilitet medan jag sydde. Sen tog jag tygbitar av lämplig storlek och sydde en form på fri hand med broderifoten och med matartänderna nerfällda. Använde genomgående svar tråd för att det skulle synas lite. När formen var sydd klippte jag bort överflödigt tyg ända in till sömmen och rev bort så mycket jag kunde av Tear Easy- underlägget. Några av dem dekorerade jag ytterligare med en liten pärla eller paljett om jag tyckte det tillförde något. Det blev några blommor, men också lite andra former.

...och sen blev det fler blommor.

…och sen blev det fler blommor.

Tyget klistrade jag försiktigt mot ett kort, klippte rent runt kortet och sydde sen på maskin så nära kanten jag kunde.

De fem sista blev så här:

De fem sista blev så här.

Fem väldigt färglada ramar som jag köpte för evigheter sedan passade till de fem sista jag gjorde. Det ser riktigt glatt ut. Kul att något hittade in i dem.

img_5115

Allt som allt var det en rolig övning. Jag har aldrig sytt på det här sättet tidigare. Jag lärde mig att det är bara att tuta och köra. När man syr av tygrester och gamla slitna kläder finns inget att förlora. Bara tiden som går förstås.